Hållbarhet: En global utmaning

Frågan om hållbarhet har flera olika nyanser och ingångar. Men i grunden handlar det om olika initiativ individuellt, nationellt, regionalt (EU) och globalt (FN) som adresserar de stora framtidsutmaningarna för mänskligheten och vår planet. Det handlar om att komma till rätta med miljöproblemen och tillse att förutsättningarna för mänskligt, värdigt liv förbättras, inte bara för oss utan också för kommande generationer.

Agenda 2030

Ett centralt initiativ på området lanserades den 25 september 2015 genom att FN:s generalförsamling antog en ny ram för global hållbar utveckling: Agenda 2030, vars kärna utgörs av de sjutton målen för hållbar utveckling (”sustainable development goals” eller ”SDG:er”). Dessa mål har en sedan fått en direkt påverkan (utan att vara formellt bindande) på hur FN:s medlemsländer, mellanstatliga organisationer, offentliga såväl som privata aktörer utformar bindande regelverk och strategier i sitt hållbarhetsarbete.

Parisavtalet & IPCC

En annan milstolpe på miljöområdet kom 2016 genom att Parisavtalet undertecknades. Majoriteten av världens länder förband sig därigenom att hålla ökningen av den globala medeltemperaturen väl under 2 grader, med sikte på att inte överstiga 1,5 grader. Varje land bidrar till utvecklingen genom att ta fram nationella klimatplaner som ses över vart femte år och uppdateras.

En viktig källa för detta arbete är FN:s klimatpanel IPCC, som har i uppdrag att sammanställa vad forskningen kommer fram till och vad som krävs för att kunna begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader. IPCC har bland annat kommit fram till att världens utsläpp av växthusgaser åtminstone måste halveras till år 2030, och efter det nå nära noll senast 2050.

EUs ”Green Deal” och finansmarknadens roll i arbetet

Både Agenda 2030 och Parisavtalet är viktiga initiativ som också ledde fram till EUs gemensamma handlingsplan för att begränsa utsläppen av växthusgaser och främja en hållbar ekonomisk tillväxt inom unionen.

Det finns en bred förankrad insikt att EUs finansmarknad har en avgörande roll för att stödja den gröna omställningen och kanalisera de investeringar som är nödvändiga. En delkomponent i detta arbete var EU:s ”handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt” som lanserades 2018 och som nu håller på att genomföras, genom en rad regelverk som påverkar i princip alla aktörer på finansmarknaden, inklusive försäkringsbolag och fondförvaltare.

Man har t.ex. föreslagit ett klassifikationssystem (en taxonomi) som definierar hållbara (gröna) verksamheter, antagit ett regelverk för hållbarhetsrelaterade upplysningar (förkortat SFDR) samt verktyg såsom hållbara referensvärden (benchmarks) och märkning av hållbara produkter (Eco Label). Dessa regelverk påverkar direkt hur hållbarhetsfrågorna presenteras för investerare, sparare och konsumenter, exempelvis genom att vår investeringsrådgivning också omfattar en dialog kring vad du som pensionssparare föredrar (eller inte föredrar) på hållbarhetsområdet.

UNPRI – Kapitalförvaltarnas ledstång inom hållbarhet

Det är inte bara formella regelverk som styr bolags hållbarhetsarbete, utan det finns en oräknelig mängd initiativ där bolag på olika sätt frivilligt förbinder sig att följa vissa principer, regler och rapportering kring miljöomställning, sociala frågor och sund bolagsstyrning.

För kapitalförvaltare finns numera ett sedan länge etablerat ramverk inom FN för ansvarsfulla investeringar – Principles for Responsible Investments (PRI). Globalt finns det över 4 000 investerare och kapitalförvaltare från över 60 länder som undertecknat PRI. I Sverige har i princip alla fondbolag skrivit under.